Mitt yrke är rätt fascinerande. Jag går stolt runt och tror att jag har full koll på läget och tio sekunder senare har jag istället noll kontroll. Ena veckan leks det i klätterställningen och nästa vecka är det dödsstraff på att fråga "ska vi leka" istället för "ska vi va". Råkar någon säga fel stannar både tid och rum. Det blir dödstyst och ett ljudlöst alarm tjuter ilsket samtidigt som osynliga varningsblinkers kraftfullt alarmerar att här har just ett stort övertramp begåtts. Den som har uttalat orden blir likblek i ansiktet och inser snabbt sitt misstag.

Under den senaste veckan har det fnittrats en hel del bland mina elever. Först skulle vi lära oss nya frukostord på engelska. När vi kom till ordet för gröt började det fnissas hej vilt. Porridge fick dem att associera så de blev alldeles generade. Genom att säga så högt jag kunde att gröt och porr inte alls hör ihop så var det roliga snart över.

Några dagar senare läste vi om medeltiden. I historieboken fanns bilder på olika hantverkare. Först förstod jag inte varför några började skruva på sig men så upptäckte jag att en av hantverkarna i boken titulerades pungmakare. Så var den historielektionen över. Jag fick istället förklara att pung betyder behållare och berätta om både pengapungar och pungdjur. Till slut kunde de som låg och vred sig på golvet av skratt åter sitta på sina stolar.

Bara några timmar senare var det dags igen. Efter rasten satt några i klassen och rimmade på... gissa vad. Orden var knopp,hopp, sopp och så fnitttrades det. Det var bara att ställa sig mitt i rummet och vara den som uttalade ordet högt. Först blev ansiktena lite lätt röda, men snart ville ingen något annat än börja den riktiga lektionen för att slippa undan vad situationen som de små liven uppfattade som såååååååååå pinsam.

Vad är det för fel att ägna all skoltid åt tabeller och diagram, medeltiden, j-ljudet och att lära sig konversera kring engelsk mat? Kan inte det räcka? Tv och tidningar sköter dagens sexualundervisning alldeles ypperligt med diverse liveakter i dokusåpor och andra superpedagogiska program och tidningar.