Jag vet att det inte blir någon kvalité direkt om man fotar genom en fönsterruta men jag var bara tvungen att ta kort på den här lilla pippin.

Lunchrast

Nu ska ni få se en av mina allra bästa vänner. Hon heter Malin. Tyvärr kommer jag nog inte riktigt på förstaplats hos Malin. För Malin har nog trots allt alla sina vackra islandshästar högst upp på listan. Vilket i och för sig är fullt förståeligt. Ingenting går upp emot att stå och prata med en häst som tittar dig djupt in i ögonen och visar dig att den har fullt förtroende för dig. Då kan man stå där en lång stund och njuta av stillheten, dra in den ljuvliga doften i näsborrarna och känna den mjuka pälsen i handflatan medan man stryker hästen längs med hårremmen.

Att sitta upp på hästryggen är ett fantastiskt sätt att koppla bort vardagens stress och bekymmer. Det spelar ingen roll om det är en gnistrande vinterdag då röken strömmar ur näsborrarna och snön knarrar när hovarna trummar mot marken eller om det är en het sommardag då tallbarsdoften ligger tung i skogen och rådjur skuttar förbi när vi töltar längs skogsstigarna. Det finns bara ett ord som beskriver det rättvist - oslagbart!

Malin frá Sträckås