När vardagen slår sina vassa klor runt ens axlar känns allt annat än vardag avlägset. När huvudet dunkar redan innan man fått upp det från den mjuka huvudkudden och mörkret sluter sig runt husknuten både när man kliver in och ut genom entrédörrarna på jobbet, då existerar inget annat än vardag, vardag, vardag.

Då får jag tvinga mig själv att ruska på huvudet. Hårt, hårt, hårt, ända tills huvudvärken ersätts av yrsel. Då inser jag att jag är en av de priviligerade, som under ett välförtjänt och flera gånger om inarbetat höstlov, alldeles nyligen fick besöka en för mig helt främmande kontinent. Tänk att jag fick insupa dofterna av New York, fick se röken pysa upp ur gatubrunnarna, fick höra det öronbedövande larmet från trafiken... För att minnas resan som jag tror redan börjar suddas ut av och ersättas med tjock, grå vardag, studsade jag in i den gigantiska bildmappen för sisådär en timme sedan. En timme senare har jag plockat ut lite härliga höstbilder från Central Park.

Central Park var precis sådär härligt som man kan föreställa sig. Löven var både gulare och rödare än vad jag någonsin hade hoppats på. Solen var varm och sände sina ljuvliga strålar mot våra ansikten medan himlen var krispigt klarblå. Det kunde inte ha varit mer perfekt. Medan det ännu var tidig morgon stannade vi till vid parkens ingång, köpte en mugg kaffe, färskpressad juice och varsin färsk bagel med cream cheese. Sedan strosade vi omkring i parken och njöt av höstens all prakt ända tills fötterna värkte. Fötter har en tendens att värka när man semestrar i New York.

Nu är det dags för dig att ta en liten tur i höstiga Central Park...

Alla bilder fotade med 400D + 24-70 f/2.8