Jag finns här någonstans. I ett hörn av världen sitter jag och värmer mina fingrar, blåser på dem för att få liv i skrivarlusten. Men hjärnan säger åt mig att sluta. "Sätt dig ner, seså lägg dig ner nu med en gång och blunda" viskar hjärnan. "Du behöver vila" ekar den vidare.

Jag försöker intala mig att det är fullt normalt att bo två dygn i en grå fleecemorgonrock. Att det nog kan vara hälsosamt. Mitt inre hoppar emellanåt av otålighet och försöker övertala familjen att åka på teater i Göteborg, spontanweekend i Stockholm, eller varför inte viltsafari i södra Afrika.

Jag har liksom inget mellanläge. Antingen är det dubbelarbete och en fullspäckad fritid eller så kan jag inte ens motivera mig att få på mig kläderna. Hur hittar man mellanläget? Hur blir man sådär hurtigt sund och trillar köttbullar till lunch och gör långkok till middagen, varemellan man bonar golven, och promenerar raskt med stavar? Kanske är så att en av anledningarna att det där mellantinget inte finns är att det får mig nästan att må lite illa av ren tristess. Sedan är nog inte hushållsarbete min grej riktigt. Det är bara att erkänna. Det är nog egentligen där skon klämmer.

Men varför sitta inne och uggla och polera silverskedar som aldrig används när jag numera äger världens bästa kamera? Tjohej, lite mer suckande och rutskrapande på bilen återstår men snart så är det vår. Då kan man vakna ur sitt ide och fota i underbart vackert ljus. En kavalkad med nya vinterbilder fotade i ren glädje följer därför med i detta inlägg. Jag får motvilligt och lite buttert erkänna att jag suttit halva dagen och gjort en årssammanfattning till bloggen med massa bilder och rolig text men någon glömde att spara och någon råkade trycka bort fel fönster. Så nu siktar jag framåt istället och lägger det gamla bakom mig! Om jag utvecklas hälften så mycket med fotograferandet 2010 som jag gjort 2009 så kommer det här helt klart att bli ett magiskt år. Jag är redo, batterierna laddade och minneskorten tömda.

Klick, klick, klick...