Jag är väldigt mycket antingen eller. Ibland är det till min fördel, som när jag ska genomföra ett projekt. Då gör jag det inte halvdant utan då är det 300% som gäller. Oftast är det bra för jag känna känna mig nöjd med vad jag åstadkommit när jag väl blir klar. Jag har faktiskt gjort en hel del saker i mitt liv som jag kan känna mig riktigt stolt över. Priset blir ibland rätt högt eftersom jag får betala med min tid. Och tiden är ju som vi alla vet dyrbar.

Men så har vi då de där tillfällen då jag biter mig själv i svansen. Som idag. Det är tydligen så att det samlas en del damm runt mattornas ytterkanter, på fönsterbrädor, dörrkarmar och bakom soffan. Idag var tydligen den berömda dagen D då allt damm skulle förflyttas ner i avloppet med hjälp av skurtrasor och diverse rengöringsmedel. Varför kan inte jag göra det lite lagom? Sopa in grus under mattan och veva ett par varv med toaborsten i toan? Vips så är man klar på en timme. Men inte då...

Nej, idag har jag till exempel maniskt torkat rent varenda en sak i badrumsskåpet. Ungefär fem av prylarna var mina (som med det mesta i bostaden), de andra 250 torkade jag under mycket pustande och stönande. Torka förresten, först skulle varje parfymflaska spolas i hett vatten för att det v e r k l i g e n skulle bli rent. Badrumsskåpet skulle putsas, varenda en hylla. Fönsterputsmedel och tidningspapper, gnugga, gnugga... Ni förstår nog nu att bara städningen av badrummet tog säkert två timmar.
Fem timmar senare sitter jag nu här med vita, svullna, skrynkliga händer och är trött på att städa. Jag har inte ens hunnit till kylskåpet som är i stort behov av en lika grundlig omgång som badrumsskåpet. Suck...

Jag är sur som en citron just nu - dels för att jag verkligen inte är på humör för att städa dels för att jag verkligen borde ha suttit och redigerat bilder. Jag tror jag har 600 bilder att gå igenom och redigera. Känns som att min tid inte använts till rätt saker. Det finns tydligen människor som tycker det är kul att flyga runt med dammtrasan. Då är de välkomna hit.

Det här inlägget var inte så kul att läsa men jag var tvungen att förflytta min ilska fån min kropp ut i cyberrymden. Håll tillgodo!